Dag 155 En revolutionerande idé

Jag har kommit på det bästa sättet att äta jordnötter på. Med skalen på! Hur smart som helst. Jag läste en artikel för ett tag sen om hur bra det är att äta skalen på frukter mm. De innehåller fibrer och massa andra nyttigheter som med råge överväger de eventuella nackdelarna. Jag började med potatis som jag väl redan innan åt med skalen på ibland men nu gör jag det mer konsekvent. Till och med när jag gör potatismos har jag skalen med. Äpplen äter jag till hundra procent. Dvs skal, hus och skaft. Inga problem med att bli av med skrutten där minsann. Vattenmelon, vet ni många som äter skalen där? Jag lämnar inget! En kontroversiell frukt här hemma är kiwi. Agneta vägrar köpa det sen jag började äta hela frukten. Det är faktiskt jättegott. Kittlar dödsskönt hela vägen ner i magen. Igår köpte Agneta hela jordnötter med skal och vi satt och skalade och åt och det blev skräpigt och var besvärligt enligt mitt tycke. Idag kom jag på den revolutionerande idén att äta dem hela med skal. Hur enkelt som helst och gissa vems plats på bordet som såg mest städad ut efteråt. Min så klart. Det är många fördelar med det. Mer fibrer som är nyttigt och också gör att man blir mättare och inte äter lika många. Det verkar också som att det blir lite mer tuggande som gör att man inte äter lika många vilket säkert är den största hälsoaspekten. Du får smaken av jordnötter men det triggar inte igång det där att man bara lastar in mer och mer. Jag menar hur nyttigt kan det vara att vräka i sig 100 g rena jordnötter? Avfallsproblemet som helt försvinner är bara en bonus. Agneta tror förstås att jag kommer att dö av bekämpningsmedelsförgiftning. Vi får helt enkelt se hur det blir med det. Jag tycker i alla fall att ju mer hela frukter och grönsaker jag äter med skal, desto bättre mår jag. Skall väl tillägga att jag inte börjat med apelsiner och bananer ännu.

Dag 154 Ett överraskande besök

Häromdagen hände något roligt. Klockan var halv tolv och jag gick till köket för att fixa lite mat. Jag skymtade någon som gick förbi fönstret på framsidan. Tänkte inte mer på det för Agneta satt på kontoret och hon var närmast. Det knackade och Agneta öppnade. Hon ropade strax på mig och sa att Verner stod utanför. Verner? Vår granne Verner? Var det han jag skymtat? Nej, knappast, det hade jag känt igen. Jag gick dit och där stod en, ja jag måste nog säga en lite märklig person. Långt ovårdat hår och skägg i hela ansiktet. Inte särskilt vårdag klädsel måste jag nog säga. Men han hävdade att han hette Verner och att vi kände varandra. Kunde inte påstå det själv men så sa han något om Babbel och då började jag ana. Jag använder babbel.com för att lära mig språk och för snart 10 år sedan så pluggade jag tyska och då kunde man komma i kontakt med andra som studerade språk och ville ha utbyte för att träna. Jag hade då fått kontakt med en tysk man som ville lära sig svenska. Vi hade skypat lite men så hade han blivit sjuk och det hela rann ut i sanden. Men nu var det så att Verner hade åkt havskajat hela vägen från Tyskland och hit till Falkenberg. Där lånade han en cykel och åkte ut till Boberg. Han hade glömt mitt namn men visste att jag bodde vid en å och att min fru hette Agneta. Han frågade sig fram och minsann, där stod han.

Vi skulle precis äta lunch och han ville gärna äta med oss. Jag hade gjort pytt i panna och känns ju som en svensk rätt. Som förrätt fick kan smaka på min inlagda sill som han gillade. Vi hade ett par trevliga timmar där vi fick lufta våra intressen. Han pratade hyfsad svenska och jag hyfsad tyska så språket var inget problem. Verner och hans fru var mycket miljömedvetna, sålde bilen för 8 år sedan och odlade mycket i sin egen trädgård.

Sen cyklade han tillbaka till Falkenberg för att nästa morgon paddla vidare norrut. De var en grupp som skulle följa kusten och om jag fattade det rätt så var Stavanger någon slags mål. Det skulle visst ta några månader.

Jag tycker det var bra och modigt av Verner att kontakta mig trots att vi bara var flyktigt bekanta och det var länge sedan. Nu känner jag att jag skulle kunna kontakta honom om jag skulle passera Bremerhaven någon gång. Men det blir nog inte på havskajak.

Där ser man vad språkintresse och internet kan leda till.

Dag 153 Tack för beställningen

Jag beställde en grej på nätet häromdagen och fick denna beställingsbekräftelse.

"Vi hade en lugn dag på lagret idag innan Karin plötsligt kom inspringandes till oss och ropade

- Lyssna allesammans, vi har fått en ny beställning av Claes från HEBERG! Sen hörde ingen längre vad hon sa på grund av alla applåder och glädjetjut. Mineralvatten flaskor öppnades, glädjetårarna strömmade, Don´t stop believing spelades ur högtalarna och till och med Anders skrattade (vilket han aldrig brukar göra). 

Vi är helt enkelt superglada över att fått in din beställning och få dig som ny kund. Stort tack för ditt förtroende!

Så fort vi har städat upp i röran efter firandet kommer vi packa ihop din order och skicka den till dig så fort som möjligt. 

Varma hälsningar

Vännerna på Resultatbolaget"

Lite glad blir man väl ändå. Till saken hör att det jag beställde kostar 390 kr och att resultatbolaget sysslar med coaching. Där har man ju lte att ta efter.