fredag 26 december 2014

Dag 86 Berättelsen om kungamötet i Boberg Omvärlden

Medeltiden ansågs förr som en mörk och dyster tidsperiod. Jag tror att man har börjat ompröva denna synen. Faktum är att det hände en hel del intressanta saker.
  • Korsriddare hade rest i Europa hela 1200-talet och har erövrar Konstantinopel 1204. Ungefär samtidigt som kungamötet i Boberg avslutas korsriddartiden med att Acre, deras sista fäste, faller 1291.
  • Mongolerna härjar i Europa och erövrar t ex Ryssland och Polen i början av seklet
  • Marco Polo reser till Kina
  • Magna Charta, det stora frihetsbrevet, skrivs på i England. Ett stort steg i den europeiska demokratiska historien.
  • Dannebrogen, världens äldsta flagga ramlar ner i skallen på den danska kungen. På den tiden Hallands fana.
  • Inca-riket grundas och Maya-kulturen får nytändning
  • Njals saga skrivs ner.
  • Jättelika katedraler byggs i Europa. De gotiska, spetsbågiga, började redan på 1100-talet i Frankrike men spreds på 1200-talet.
  • Stockholm grundas av Magnus Ladulås pappa Birger Jarl.
  • Hansan börjar bildas i Hamburg och Lübeck
  • Engelsmännen tar sig i kragen och börjar bygga borgar runt om på de brittiska öarna.
  • Bysantinska riket faller.
  • Kompassen kommer till Europa, papper och glasögon börjar tillverkas i Italien.
Så nog hände det en del på 1200-talet. Frågan är bara hur mycket av det som bobergsborna kände till.

onsdag 24 december 2014

Dag 85 Berättelsen om kungamötet i Boberg Världsbilden

Hur såg bobergsborna på världen vid slutet av 1200-talet? Låt oss inse att Amerika inte var upptäckt ännu om vi bortser från vikingarnas resor i västerled. Faktum är att det fanns världskartor. De kallades T-kartor eller T-O-kartor eftersom de var runda men hade ett kors i mitten. Längst upp fanns Jesus och i mitten Jerusalem. Alltså ganska eller snarare helt påverkade av kristendomen. Kartorna ritades platta som cirklar men man visste nog ändå att jorden var ett klot. Det hade redan Aristoteles klurat ut. Skrea Kyrka som antagligen redan på den tiden var bobergsbornas kyrka tros vara av medeltida ursprung men det är inte säkert att den fanns på 1200-talet. I Skrea kyrka finns en förteckning över komministrar. Den första hette Nikolaus och det finns ett årtal, ca 1298. Dvs 10 år efter kungamötet. Kristendomen var dock den rådande religionen och hade de någon uppfattning om världen så byggde den nog på den synen. Egentligen tog medeltiden slut i mitten av 1200-talet i Sverige och det talar för att kyrkan i Skrea fanns eller åtminstone var på gång år 1288. Kyrkor på den tiden byggdes av traktens befolkning. Antagligen med ett fasligt besvär. Man får väl ändå tro att tyckte att det var lite bra med kristendomen om de nu skulle lägga ner all denna möda. Å andra sidan kan man ju tycka att ett kungamöte skulle kunna läggas i kyrkan om den nu fanns.

Danskarna omnämns första gången på 500-talet av missionärer. De sades härstamma från Svearna. Vad gäller kristnandet så såg nog kyrkan på kristnandet av norden som ett projekt. Vikingarna hade ett stort nordjöimperium som även inkluderade delar av engelska öarna men det blev inte så långvarigt utan fick avsluta vikingatiden. Under medeltiden utvecklades samarbetet i norden vilket kulminerade under den danska drottningen Margarethas ledning med Kalmarunionen på 1300-talet.
Medeltiden var en tid av decentralisering, i alla fall början och mitten. Mot slutet började centraliseringen och ett återskapande av nationer. Jag är dock inte så säker på att bobergsborna gjorde så väldigt stor skillnad på Sverige och Danmark på den tiden.

Undervisningen på 1200-talet var lite lik i norra Europa. Klostren utbildade adeln. Lokala präster hade muntlig utbildning av allmogen. Den handlade om lite grundläggande saker om den kristna tron. Predikningarna skedde också på det lokala språket, i alla fall ibland.

Folk var mer beroende av varandra på medeltiden. Därför var kollektivismen mycket starkare även om en reaktion mot den började uppstå på slutet av medeltiden. Jag tror att man inte gjorde så mycket på egen hand, det ansågs skumt. Inga joggingturer i skogen eller söndagsritter med hästen.

lördag 20 december 2014

Dag 84 Berättelsen om kungamötet i Boberg Persongalleri. Magnus Ladulås


Magnus Ladulås får nog betraktas som en av våra mer kända kungar. Folk kan kanske mer om Gustav Vasa, Karl XII och Gustav III men erkänn att Magnus Ladulås är ganska känd. Han var kung i Sverige i slutet av 1200-talet och han var son till Birger Jarl, även han ganska känd. Birger var ju inte riktigt kung utan bara en jarl men det innebar ändå att han hade makten. Han såg till att gifta sig med Ingeborg som var syster till kungen. Smart drag som ledde till att bägge sönerna blev kungar. Men av dem var det Magnus som blev kändast.

Vad var då Magnus bidrag till den svenska historien? Jo t ex så skrevs den sk Alsnö stadga 1280. Med denna fick staten ett nytt finansieringssystem och adeln fick vissa friheter mot att de ställde upp med soldater. Ladulås är ju också känd för att han satte lås på bondens lador. Dvs när kungaföljen mm reste runt i landet kunde de inte längre tvinga sig på bönder och andra och bli försörjda. Nu måste de betala för sig. Det var ju bra. Ett steg i rätt riktning vad gäller orättvisor. Det måste man nog skriva på Magnus plussida. Att han skulle fått sitt namn Ladulås pga detta är dock mer tveksamt. En del tror att det är en sammanblandning med det polska Ladislaus som han hade med sig från sin mammas sida. Han kallades för övrigt för Magnus den gamle under sin levnad. Men bakgrunden till namnet Ladulås tvista di lärda om och i detta sammanhang är det inte så viktigt. Helt oviktigt faktiskt. Det viktiga är att vi förstår att Magnus var inte vilken struntkung som helst i den svenska historien.

söndag 14 december 2014

Dag 83 Fiber i Boberg, del 2

Tänk dig att du springer åt ett håll och försöker sikta på ett mål som rör sig åt ett annat håll. Samtidigt rör sig marken du springer på nedåt och målet uppåt. Ungefär så känns det just nu i fiberfrågan. Målet är fiber i Boberg. Enkelt och helt rätt. Fiber är nästa kommunikationsplattform. Tidigare har varit stigar, vägar, koppar, och radiovågor. Framtiden ställer nya krav på kapacitet och säkerhet. Mobilt bredband i all ära men det kommer mest att användas i våra mobiler, surfplattor och prylar. I hemmen och företagen är det fiber som gäller. Vi skall ha fiber i Boberg, så enkelt är det.


Målet är tidsatt dessutom. Vi vill börja gräva efter skörden 2015.


Rekryteringen av medlemmar går även den riktigt bra. Vi ställde upp målet 300 fastigheter och vi är banne mig inte långt därifrån nu. 240 finns just nu på hemsidan, där man kan anmäla sig direkt, men till det kommer en hel rad extraanslutningar. Du kan följa utvecklingen på www.bobergfiber.se.


Vi har en förening och en jättebra styrelse med förankring i alla olika bostads- och stugområden. Det är naturligtvis förklaringen till varför rekryteringen har gått så bra. Men vad är då problemet? Jo marknaden förändras hela tiden. Kommunikationsoperatörerna, som man måste välja för att kunna gå vidare, förändrar sig och sitt erbjudande hela tiden. Nya leverantörer kommer in på marknaden och de gamla hittar nya samarbetskonstellationer. Dessutom förändras bidragsreglerna ständigt så det är svårt att veta vad hela kalaset kommer att kosta. Bidraget halvera kostnaden så det är verkligen betydelsefullt för medlemmarna. Men vi stretar på i arbetsutskottet och i januari så skall vi ha ytterligare möten med leverantörer och under våren så kanske bidragsreglerna också fastställs så vi vet vad vi skall sikta på och hur vi skall hala in när vi fått napp.

lördag 13 december 2014

Dag 81 Berättelsen om kungamötet i Boberg. Klimatet på medeltiden

Medeltiden inträffade mellan år 400 och 1500. Klimatet varierade en del under den perioden. Den första delen var ganska varm. Lika varm som nu om inte varmare. Lantbruket utvecklades med de gynnsamma klimatet och bättre brukningsmetoder. Befolkningen växte och i slutet av 1200-talet blev faktiskt norra Europa lite överbefolkat. Samtidigt förändrades klimatet och vi kallar lilla istiden infann sig. Den varade ganska länge, i Europa ända till mitten av 1800-talet. I västra USA höll den på ända fram till början av 1900-talet. Denna klimatförändring ledde till stora bekymmer för lantbruket och livsmedelsproduktionen. Speciellt i början av 1300-talet ledde nederbörd och kyla till stora svårigheter för odlingen. Utarmning av jordarna var också en bidragande orsak till problemen i livsmedelsproduktionen.


1288 var dock klimatet fortfarande varmt i norra Europa. Som nu, eller varmare.

söndag 7 december 2014

Dag 82 Arbetsmarknaden

Det fanns en hel rad med arbetsuppgifter för barn när jag var liten. Allt var betalt arbete. Nej, kanske inte allt men rätt mycket.
  • Gräsklippning, Ginge självgående cylinderklippare. Ingen åkgräsklippare. Det skaffade pappa först när vi barn flyttade hemifrån.
  • Kratta grusgångar. Stön. Men jag var nog rätt noggrann när jag väl gjorde det. Men sen ville man ju inte gärna att någon gick på gången så klart.
  • Halmkörning. Riktigt roligt. Med tjuga lasta balar från fältet till en vagn för att sedan lasta på elevator och slutligen lava dem på rännet. Tog väl en dag eller två. Lagarbete är alltid kul. Med tiden kom balvagnar och balkastare in mer och mer i bilden.
  • Stålborstning. Kändes som om man ägnade hela somrarna åt det.
  • Biltvättning. Ganska ok. Inget minne av vaxning.
  • Vältning. Fordson Super Major och tredelad vält. Försökte pricka så många stenar som möjligt med framhjulen.
  • Stenplockning. Antingen gick man bakom välten och plockade i stenlådorna ovanpå vältdelarna, eller så plockade man på en vagn och slängde stenarna i ån eller i skogskanten. Jäklar med sten jag plockat. Men så kom jag till Svalövsgården i Skåne och insåg att i Boberg finns egentligen ingen sten alls.  
  • Spikrätning. Pappa hade en idé om att inget fick slängas. Därför skulle gamla spikar rätas ut. Känns lite främmande idag. Tanken var god i alla fall.
  • Måla. Ja, måla har man ju gjort en del i sina dagar. Rött, vitt, gult, grönt och grått var färgerna då som nu. Det jobbet har faktiskt inte varit någon större teknisk utveckling på när jag tänker efter.
  • Köra säckar i kvarnen. Säckhantering var vanlig och de skulle rullas och lyftas. Ibland bäras men det slapp i alla fall vi barn. Men mest köras med säckakärra. Jodå, det var väl ganska ok.
  • Vattna grisarna. Innan vattenventilerna gällde slangvattning. Utmärkt arbete för barn på landet. Först vattning före fodring och sen vattning på fodret och sen har jag för mig att de skulle ha lite eftervattning också.
  • Utfodring av grisar. Innan den automatiska utfodringen handlade det om att köra ut fodret med en hjulabår och slänga till varje box en foderskoffa eller två. När vi var riktigt små tränades vi in med pyttesmå hjulabårar. Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli.  
  • Strö hos grisarna. Varje dag körde vi utgödslingen i gödselgången. Därefter ströddes rikligt med halm i alla boxar.
  • Ta hand om papperssäckar. Allt koncentrat, dvs det som skulle blandas i mjölet, kom i papperssäckar. Suggex, Slaktex och Nasse. Allt kom i 50- respektive 25-kilos säckar. Säckarna lades i högar som sen såldes till en lumphandlare. När han slutade fick de samlas in och eldas upp i märgelgraven.
  • Slänga skräp i märgelgraven. Vår tids kökkenmödding. Det här var före central sophantering. Allt skräp slängdes i gamla koncentratsäckar som samlades i ett gammalt hönshus. När det blev fullt lastades säckarna på en låg kärra och kördes 100 meter till märgelgraven där de slängdes. Där ligger mycket spännande grejer.
  • Sopa betonggolv i kvarnen. Ja, du kan ju tänka dig själv. Mala=damm. Damm=sopa golv. Suck. Men jag var ganska noggrann när jag sopade. Hade jag fått det uppdraget så jäklar vad noga jag sopade.
  • Ta emot kvarnakörare. Lassen skulle vägas, säckar rullas av och eventuellt rullas på. Och det skulle dokumenteras för fakturering. Inte minst skulle man prata med bönderna, kundvård. Ibland kunde det vara flera stycken samtidigt.
  • Mala. Säckarna skulle köras fram och tömmas i en ficka. Kvarnen skulle startas och ställas in. Koncentrat skulle fyllas på och säckar skulle fyllas med det färdigblandade mjölet. Slutligen skulle säckarna rullas till utlastningen. Lite kul var det allt ibland.
  • Plocka potatis, körsbär, jordgubbar, vinbär, krusbär, äpplen.
  • Kupa potatis. Det gör man för att få bort ogräs, potatisen inte skall bli grön och för att bladmöglet skall ramla ner i botten på fåran och inte potatisen skall få brunröta. Pappa älskade att pilla i potatislandet. Det gör jag också.
  • Sopa gångar i svinhusen. Grisar är lika med damm. Det kommer dels från fodret men väldigt mycket kommer från hudavlagringar från grisarna själva. En hel del blev det på gångarna som skulle sopas samman och slängas på dyngan. Andningsskydd? Tror inte det.
  • Tvätta svinhus. Åtminstone en gång om året skulle svinhuset tvättas och det här var före högtryckstvättens tider. Nej vi hade ett sprutmunstycke på slangen och sen var det bara att spruta på. Jo, spruta vatten är ju förvisso kul och det var ju bara en gång om året. Det blev roligare med högtryckstvätten. Och bättre resultat.
  • Svetsa trasiga maskiner. Jag och min bror fick tidigt lära oss svetsa och det har vi haft en stor nytta av. Pappa kunde inte det så där kan man verkligen snacka om specialistkunnande. Det var roligt. Har du sett filmen Motorsågen? Den handlar om när motorsågen kom in i skogen och förändrade allt. Inte minst relationen mellan unga och gamla. Så var det med svetsen och med datorn. De äldre såg nödvändigheten att få in unga som kunde bemästra den nya tekniken. Den nya tekniken binder samman generationerna. Filmen Motorsågen kan du se här https://www.youtube.com/watch?v=wuDf4u2IS2Q
  • Smörja maskiner. Smörjsprutor och oljekannor är viktiga verktyg på en gård. Jag älskade oljiga overaller och byxor. Ja, faktiskt! 
  • Lasta av smågrisar. Smågrisarna vägde ca 25 kg och levererades i lastbilar med massa fack på sidorna. I varje fack fanns några grisar. Dessa skulle medelst tag i örat och under magen lastas av och släppas in i svinhuset för drivning till respektive box. Slitsamt men roligt för det var ett lagarbete.
  • Skicka grisar till slakt. När slaktbilen kom skulle de blåmarkerade och stämplade grisarna släppas ut ur sina boxar och drivas upp på slaktbilen. Ett slitsamt jobb. A man's gotto do what a man's gotto do.
  • Grisvägning. Grisvägaren kom med sin våg och då fick man assistera. Box för box. Gris för gris. Vägas och markeras. Najs.
  • Byta spetsar på harvar. Spetsarna var gjorda av specialstål men slets rätt kraftigt ändå. Före vinkelslipen gällde gasolvärmare och tålamod. Och blodiga knogar. På den tiden svor jag nog en del.
  • Skoffa spannmål. Oj vad jag har skoffat säd i mina dar! Vi hade ett system med skruvar som transporterade säden till elevatorerna i kvarnen. För att få med allt måste man skoffa till skruven. Dammigt, bullrigt, tungt, farligt, tråkigt. Ingen höjdare. Jag har lämnat spannmålsskoffning bakom mig.
  • Springa och hämta saker. Skiftnycklar, målarpenslar, ficklampor, spikar, grismärkfärg och jag vet inte allt. "Spring och hämta det". Jo, hallå. Jag gick och hämtade det.
  • Riva hus. Ja, brygghuset t ex och garaget. De fick vi riva. Ett jättelikt tak med tegelpannor skulle plockas av och, enligt pappas princip att inget fick slängas, staplas upp bakom märgelgraven. Det är intressant att plocka sönder saker. Då får man se hur det funkar och är uppbyggt. En gång fick vi skruva sönder en Bolinder-Munktell tändkuletraktor. Har aldrig riktigt kommit ifrån att plocka sönder saker. För ett tag sen skruvade jag sönder en digitalkamera. Lika kul som att riva ett brygghus.
  • Slaktbiträde. Ja, du kan ju tänka själv. Skrapa, röra blod(fast det kommer jag inte ihåg att jag gjorde), slänga inälvor på dyngan. Första gången blev lite av en chock men man vänjer sig.  
  • Harvning, plöjning, tröskning, spannmålskörning, sådd. Med ökad ålder ökade ansvaret. Det blev roligare och roligare. Men skall jag vara riktigt ärlig kunde det vara bra drygt ibland.
Det här var en del jobben som fanns på vår gård. Hos grannen kunde man utöver detta plocka ägg, tömma hönshus, stå på potatisplockaren mm. Hos andra grannar fanns hökörning som inte vi hade.

fredag 5 december 2014

Dag 80 Berättelsen om kungamötet i Boberg Persongalleri. Erik Menved

Erik är i denna aspekt ganska ointressant. Varför då, undrar du säkert. Han har ju inte varit i Boberg. Tänk att vara kung och så blir man helt marginaliserad bara för att man inte varit i Boberg. Ja, så kan det gå, men nu handlar ju denna bok om just Boberg. Men jag skall i alla fall berätta lite om honom också.
Han var född 1274 och alltså endast 14 år gammal när mötet i Boberg mellan Magnus Ladulås och hans mor, Agnes av Brandenburg, änkedrottning av Danmark, inträffade. Kanske var han med, jag vet inte, det förtäljer inte historien. Men jag tror faktiskt inte att änkedrottningar tog med sig barnen på viktiga affärsmöten på den tiden. Men å andra sidan, 14 år för en blivande kung. De kanske mognade lite snabbare. Det mest troliga är nog ända att han var hemma på slottet med sina lärare. En blivande kungs utbildning var viktig och antagligen började hans skolning tidigt och när han var fjorton hade han säkert kommit en bit på väg.
1287, ett år före mötet i Boberg och två år efter mordet på hans far Erik Klipping, kröntes Erik Menved till kung av Danmark. Förmyndarregeringen härskade tills Erik var myndig. Man blev myndig när man fyllt femton år på den tiden. När han blev kung var han 13 år. När jag var tretton drömde jag om moppe. Erik drömde om när han blev riktig kung. Moppealternativet fanns ju faktiskt inte ens.
När Erik var 14 år blev han bortlovad till Magnus Ladulås dotter Ingeborg vid ett möte i Boberg.
Erik och Ingeborg fick tillsammans 14 barn. Tyvärr var de dödfödda eller dog väldigt unga allihopa. Såvitt jag vet var de gifta tills Erik dog 1319, 45 år gammal.
Erik Menved var ingen lysande kung. Han hade ambitioner att attackera norra Tyskland och gjorde det också. Företaget blev inte framgångsrikt och han lämnade ett ganska skadat Danmark till sin efterträdare som också var hans yngre bror.