Dag 231 Mätinstrument

 Jag älskar att laga saker. I förra inlägget lagade jag kalops och det är ju en form av lagande jag gillar men det här inlägget handlar om att laga trasiga saker. Idag har jag lagat vår ringklocka på huset. Vi bor ju i en hallandslänga. Det är ett jättelångt hus, ca 25 meter i vårt fall. Det finns tre ingångar och även om vi bara har ringklocka på två så är det inte lätt att veta vilken dörr det ringer på. Lite förvirrat spring innan man vet var besökarna står blir det ibland. Inte helt ovanligt att besökarna har hunnit försvinna innan det blir klarlagt. Det kan ju också hända att man springer om varandra. Vi har löst det med att ha två ringklockor med olika ljud. Tyvärr är det så sällan att det ringer på klockorna att vi hinner glömma vilken klocka som går till vilken dörr. 

Ibland blir det ju också så att det kommer ärg i kontakterna så att ringklockorna överhuvudtaget inte funkar och det var precis vad som hände idag. En elektriker som skulle laga en annan grej som vi missade pga ringklockshaveri. Detta måste lösas. De flesta skulle naturligtvis skaffa nya men inte jag. Fram med skruvmejslar och kontaktsprej. Den ena klockan gick att fixa med lite spray och pill men den andra funkade överhuvudtaget inte. 

Då kommer jag fram till detta fantastiska mätinstrument som jag inte fattar hur man kan klara sig utan. Har du ett mätinstrument? Jag måste utgå från det för det är ju så himla användbart. Med detta kunde jag ju snabbt komma till konklusionen att det måste vara ett brott på ledningen. När jag tänkte efter så kom jag ju på att jag sett en trasig ledning på husväggen i somras. Då trodde jag att det var en gammal ledning som inte längre användes men nu insåg jag att det ju måste vara ledningen till ringklockan vid köksingången. Jag hittade snabbt brottet och kunde laga det med skarvdon som är praktiskt att ha hemma.

Jag måste erkänna att jag trodde aldrig att jag skulle kunna använda själva knappen men det gick. Det är lycka när man lyckats laga något. Jag blir så nöjd. Tror inte alls att det blir bättre för att köpa nya grejer. 

Mitt avslutande råd är att om du inte har något mätinstrument så skaffa det. Jätteroligt verktyg!

Dag 230 Kalops

Idag ett recept. Är det någon styckningsdetalj jag gillar så är det högrev. Billig och alltid hög kvalitet. Jag har aldrig blivit besviken på högrev. På gris kallas detaljen karré och det är ju supergott, det vet ju alla. Det är själva nacken på djuret. En framdelsdetalj alltså. Det betyder att den ska lagas till länge. Tre till fyra timmar blir bra. Kalops är ett utmärkt recept men ibland gör jag boeuf bourguignon. Den får sin karaktär från rödvin. Kalops känns svenskare. I kalops är det framförallt kryddpeppar men även lagerblad som sätter karaktären. Jag skär upp lagom grytbitar som jag bryner i min älskade järngryta från Skeppshult. Ett tips är att om du stekt fläsk så kan du spara flottet och använda det till bryningen. 

Efter köttet bryner du rikligt med lök. Glöm inte att ta med lite vitlök. Om du vill kan du låta en matsked tomatpuré steka med. Inte för mycket. Det tillför lite umami. Späd med buljong och ha i köttet. Nu kan du ha i kryddpeppar och lagerblad. 

Låt detta koka länge. Späd med vatten om det blir för torrt. Kolla så att det blir tillräckligt mört. Blir såsen för tunn så reder du av med majsstärkelse utrört i lite kallt vatten. 

Avnjuta med inlagda rödbetor och kokt potatis.

Dag 229 Älg

 

Ser du älgen? Ganska maffig, eller hur. Här ska du få storyn bakom. 

En söndag kl 10 ringde grannen och sa att en älg blivit påkörd och att en eftersöksjägare hittat den avlivat den på vår mark. trafikskadad älg hade hamnat på min mark och att den därmed tillfaller markägaren. En eftersökspatrull hade hittat den och skjutit den kl 3 på natten. Wow, en hel älg till oss!

Jag körde upp traktorn för att ta hem den med lastare redan kl 11. Tyvärr rök en styrspindel sönder när jag höll på ute i skogskanten. Kunde inte vare sig älgen eller traktorn. Ringde grannen som kunde hjälpa mig först på kvällen. Vi tog hem älgen med hans lastare och hängde upp den i kvarnen. Såg ut att vara en välväxt kviga.

Nästa dag var jag upptagen med att sjussa min fru Agneta till cytostatikabehandlingar så jag kunde inte ta hand om älgen. På tisdagen var jag inne på gymnasieskolan för att ge eleverna information om vad det innebär att vara mjukvaruutvecklare. Det mörknar fort på kvällen och jag hann inte göra något med älgen då heller.

På onsdagen flådde jag den, tog ungefär en timme, lite drygt kanske. 

På söndagen skulle vi stycka den. Då var den helt full av fluglarver och kändes inte bra alls. Vi beslöt att slänga hela djuret. Vi styckade upp det och kastade det lite här och där i skogen. Tillbaks till kretsloppet.

Dagarna efter var det fullt av fåglar, insekter, vildsvin och andra djur och käkade på resterna. 

Vi diskuterade det hela i studiecirkeln och jag fick naturligtvis hela skulden för att jag inte flått den direkt och varit så sinkesam med att få hem den. Lite skuld fick kanske det milda vädret också.

Efter två veckor kom en dam framkörande på gården för att förhöra sig om möjligheterna att träna sin jaktkund på våra marker. Hon nämnde att hennes son kört på en älg här i Boberg på lördagkvällen före  vår blev påkörd. Det var naturligtvis den. Det hände på kvällen. En älg sprang upp framför bilen och han lyckades gira undan men sen kom en till och sprang rakt in i sidan på bilen för att sen försvinna. Han kontaktade polisen och resten av älgens öde vet vi.

När vi diskuterade det i cirkeln hade kanske det varit bättre att ta älgen direkt till Hylte där det finns ett viltslakteri. Då hade den kommit in i kylning och blivit korrekt hanterad. 

Det jag tycker är roligt med jakt är dock att ta hand om djuret. Flå och stycka. Men vädret ska ju vara med en också. Fast å andra sidan. Jag har ju faktiskt en flyttbar luftkonditionering. Den kan man använda tillsammans med några presenningar för att skapa ett temprärt kylrum. Ingen dum idé. 

Fast jag är lika glad ändå. Vi har inget behov av 150 kg älgkött. Det blir för mycket att ta hand om även om vi är ganska stora köttkonsumenter. Men ärligt talat så tycker jag att det är ganska smidigt att gå till affären och se vad de har för kött där. Det är riktigt prisvärt. Just nu står det en högrev och puttrar på spisen. Det är snart kalops. 

Dag 228 Vinter=Studiecirkel

 Nu har vi dragit igång studiecirkeln efter ett års pandemiuppehåll. Det verkar som att alla kommer tillbaka. Här kan du läsa om hur det gick till när jag blev cirkelledare för 30 år sedan i år.

Dag 227 Attityder som förändras

 Jag började som grisbonde 1991. Då skrev jag nedanstående artikel i min förre arbetsgivares, LRF, personaltidning.

Dag 226 Händernas historia

 En liten dykning i arkiven och denna artikel dök upp. Ytterligare en pusselbit i Bobergs historian.

Dag 225 Stålhårt

 

Kolla vilken fin grej jag plöjde upp! Det är antagligen någon gammal lantbruksmaskin som tidigare generationer ställt ut i någon hörna för att komma till nytta i bättre tider eller för att den helt enkelt skulle försvinna. Det mesta har ju faktiskt försvunnit också, bara några järndelar kvar. Järndelar förrresten, det där är väl en hjulaxel, det är ju stål. Precis vad jag behöver. Jag kapade av en bit med min rondellmaskin och titta vilket fint stål det var.

Jag köpte en jordfräs för några år sedan. Har inte använt den så mycket för tidigare ägare har kapat av kraftöverföringsaxeln några cm, antagligen för att den bättre skulle passa traktorn. Nu är det så att den blir lite för kort för mig och jag skulle behöva svetsa på en bit men jag har inte haft något bra stål att använda. Tänk då att plöja upp denna skatt! 

Jag skall se om jag kan använda resten av axeln och de andra järndelarna också. Det finns säkert användningsområden.

Dag 224 Boberg Trail

 Traillöpning i Boberg

Vi träffades 24 personer i Boberg på den fjärde april. Stora och små, kvinnor och män. Det som förenades oss var målet att gå och  springa trail i Boberg och att vi alla var figthers. Vädret visade sig inte från sin bästa sida men inte heller från sin sämsta sida. 3 grader och östlig snålblås med snöblandat regn. Jag sa ju att vi var fighters. 

Att springa utmed åar är så magiskt. Det är som i en labyrint, följer man bara ena kanten så kommer man till slut fram. Vi var sex löpare som skulle följa Suseån ner till Långasand och tillbaks. Resten gick den så kallade Dalarundan som går genom vacker blandskog och korsar Susen på två olika broar. 

Vi som sprang insåg snabbt att vädret inte var så dåligt som befarat. I skogen märkte man inte blåsten och regnet. Efter en km började vi lätta på mössor och vantar och ångrade oss redan att vi pälsat på oss för mycket.

Turen gick på små stigar som följer åns meandrar. Längst ner fick lite havsluft och vände tillbaka på strandskogsstigar. På hemvägen tittade vi på årets första backsippor och sen avslutade vi dagen med nässelsoppa och sill i uterummet och i stallpuben. Jag tycker nog att aktiviteten var ganska coronasäker trots att det blev ett ganska rejält sällskap trots vädret. Rent sportsligt så sprang vi 13,6 km och vandrargruppen avverkade ca 6 km.

Jag är så tacksam att alla ville vara med och uppleva de fantastiska löp- och vandringsstigar vi har här i Boberg.

Dag 223 En lång issjö

Idag en film om den fantastiska skridskovintern 2021.

https://youtu.be/5L0nd4dP-X0