Det här är mitt motorsågskörkort. Det är jag väldigt stolt över och har haft en fantastisk nytta av. Min pappa Sven-Göran hade en väldig respekt för just motorsågar. Han betraktade dem som ett självmordsredskap. Det är en respekt som han lyckades föra över till mig och därför dröjde det ända tills jag var 50 innan jag bestämde mig för att gå en kurs i konsten att köra motorsåg. Studieförbundet Vuxenskolan arrangerade utbildningar i detta. Ludvig, vår äldste son, har också skaffat motorsågskörkort men jag tror att det var efter mig. Jag tycker att kursen var jättebra upplagd. Först teori och sen handpåläggning i verkstad där vi fick lära oss allt om att sköta sågen. Det var väldigt bra för jag känner mig väldigt självsäker när det gäller skötseln. Den skall ju hållas ren så alla säkerhetsgrejer funkar och att den är lättstartad. Kursen tog sen stegvis upp olika moment i skogen där vi slutligen fick köra upp och fälla träd med precision. Ett moment som jag särskilt uppskattade var när instruktörerna skulle ta ner ett besvärligt träd. Allt de gjorde misslyckades kan man säga. Då lärde jag mig att kan inte ens instruktörerna fixa detta hur skall då jag kunna klara alla olika situationer som kan uppstå. En motorsåg är en fantastisk liten pryl. Så kompakt och så mångfunktionell. Den har t ex ett sikte inbyggt som inte många känner till. Det är ett streck i kåpan som man använder för att ta ut fallriktningen. Så smart!
I helgen har jag sågat upp en kastanj som blåst ner i trädgården. Blev en hel skopa med fin ved och lite grenar som åker i märgelgropen för att sakta få förmultna. Jag har också ägnat mig åt att bekämpa så kallad knäckepil i bäckravinen. Det är en invasiv buske/träd som växer så in i vassen och tar över. Den borde utrotas men det är inte lätt, det kan jag lova. Jag har dock märkt att det är inte mängder av träd utan snarare enstaka individer som förgrenar sig. Nu sågar jag bort så mycket av grenarna som möjligt. Jag tar det så nära marken jag bara kan för att det skall bli så få uppslag som möjligt. Sen låter jag aspar stå kvar så kanske de skuggar ut dem. Den som lever får se hur det går.
Jag har även sågat ner fläderbuskar med samma strategi. De kan verkligen ta över om man inte ser efter dem. Jag har en liten plan att plantera rhododendron i bäckdalen. Den täcker ju fantastiskt och det skulle bli fint. Tidigare trodde jag att man skulle röja så vattendraget blir synligt men det har jag nu förstått att det är bra om växtlighet skuggar vattenytan. Det blir bättre för fiskar och andra varelser som vill bo där.
Motorsågen är jag livrädd för! Men på min lista står att ta motorsågskörkort eftersom jag har insett hur användbar manick det är.
SvaraRadera