Dag 164 Vågen

Idag skall du få lära dig lite om vågar. Det du ser på bilden ovan är en körvåg. Min pappa, Sven-Göran Nilsson, köpte den från ett sockerbruk i Skåne på 60-talet. Det är alltså en gammal betvåg. Taket över vågen har jag byggt någon gång, kanske runt år 2000. Det har funkat bra och skyddat vågen från väder och vind. Träplankorna på körvågen har även jag lagt dit. De köptes från en trävaruhandel som låg vid Söderbrons brofäste men som numera är ersatt av en annan leverantör. De var inte så enkla att hitta för dimensionen var viktig. Lantbrukaren ställde av kärran på vågen och kopplade loss den från traktorn.

Nästa moment var i kvarnen och på bilden ovan ser ni två generationer vågar. En säckavåg i förgrunden och vikterna till den till vänster. Funkade med balans det också. Jag kommer ihåg att man som barn älskade att försöka lägga på mindre och mindre vikter för att få det att balansera. Vikterna sorterade vi sen noga i fallande ordning.

Körvågen består av motvikten som du ser till vänster och skalorna till höger. Du kan också se en vev nere till vänster på bilden nedan. Den används för att sänka ner vågen om man behöver gå ner i våggropen för att justera. Pappa berättade att man behövde smörja eggarna som vågplattan vilar på. Jag måste erkänna att det har jag inte gjort sen jag var liten men å andra sidan används inte vågen så förfärligt mycket längre. Men en gång kanske jag tar mig i kragen och kryper ner därunder och servar den.

På bilden nedan ser du de vikter som man ju flyttar fram och tillbaks för att skapa balans. Det finns en skala för 1000-tal, en för 100-tal, en för 10-tal och sist och faktiskt också minst, en skala för en-tal, dvs ett kg.

Målet är att skapa balans och det ser man på siktena på bilden nedan.

 När man fått balans så viker man upp en spak som låser vågen så att den inte står och slår när man åker över vågen.

 Resultatet av vägningen, brutto och tara, blir en nettovikt som stansas på en viktbiljett som du ser ovan. De tog slut under min tid som mjölnare så jag lät ett tryckeri trycka några tusen viktlappar. De kommer att räcka i några sekel med den takt jag numera väger.

Vågläran är inte riktigt slut ännu för vi har ännu en våg i kvarnen. Denna pjäs som du ser här under.

Vi använde den för att väga upp koncentrat som vi fick från silon som jag tidigare berättat om just blivit nedmonterad. Det är en alldeles ypperlig våg för personvägning. Det var ett nästan stående inslag att kvarnakörarna, som vi kallade dem, skulle väga sig när de var i kvarnen. Min pappa var ju tung, 120 kg som mest tror jag,  men han brukade skylla på tungt skelett, tunga skor och skiftnycklar i overallen.

Faktum är att det finns ytterligare en liten våg i kvarnen. En som man använder under en värmelampa för att ta vattenhaltsprover på spannmålen. Man balanserar vågen med små vikter så att man vet vad provet väger och sen värmer man upp det med värmelampa och kan utifrån viktminskningen kalkylera fram vattenhalten mycket exakt.

Tack för att du hängt med på denna lilla vågskola.

Som du förstår så tar vi det här med vägning med allra största tyngd i Bobergs Foderförädling.