Fortsättning på berättelsen om kvarnen....
I den nya kvarndelen fanns också utrymmen för lagring av
spannmål och koncentrat samt ett nytt, isolerat kvarnakontor. Det hade tidigare
utgjorts av en pulpet som faktiskt fortfarande finns kvar. Det nya kontoret
blev en populär mötesplats, i alla fall under vintern när folk inte hade så
bråttom. En del långväga lantbrukare väntade dessutom medan deras spannmål
maldes för att slippa den extra tomtransporten till och från kvarnen.
Kvarnen var flexibel och kunde hantera såväl säckad som lös
spannmål och foder. Att kunna både lämna spannmål och hämta foder i säck har
faktiskt efterfrågats hela 1900-talet ut.
Sven Göran drev kvarnen mellan 1955 till 1991 då jag tog
över den. Han berättade för mig att han ständigt funderat på hur han skulle
utveckla den. En gång berättade han att han på sjuttiotalet fått en förfrågan
på att mala papper till blöjor som skulle säljas i Indien. Han undrade om folk
i Indien verkligen köpte blöjor. Svaret blev att där finns 100 miljoner
människor som har en mycket högre levnadsstandard än vi har. Han trodde dock
inte riktigt på idén och nobbade. En annan tanke han hade var att börja göra
müsli. Då hade han varit tidigt ute. När det kom till kritan såg han nog i
framtiden att behovet av denna förmalningstjänst skulle försvinna och ville
inte satsa på en utbyggnad. När kvarnen byggdes fanns gott om små gårdar i de
omgivande byarna på Grimsholmen, i Långasand, Eftra, Heberg, Gödastorp och
Skrea. Alla på bekvämt avstånd. Under hans tid hade de flesta gårdar utmed
kusten redan lagt ner sin djurproduktion.
Arbetskraften i kvarnen utgjordes under min pappas tid av
Oskar Larsson som bodde i Arvesgård, som var gårdens arbetarbostad. När vi barn
växte upp fick vi också hjälpa till. Det var ganska slitsamt. Det värsta kommer
jag ihåg var när det var riktigt kallt och man skulle fylla säckar. För att
kunna knyta dem kunde man inte ha handskar och säckarna var så kalla att fingrarna
blev helt stela. Faktum är att min pappa förfrös fingrarna en vinter och jag
undrar om inte detta arbete var en bidragande orsak. Oskar arbetade fram på
70-talet. Hans hustru Ida hjälpte också till mycket på gården och i hushållet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar