Var på middag hos min bror idag. Då kom vi att tala om det här med fåglar. När vi var små fanns det alltid flockar med fasaner både hemma i Svensgård och på Maen. Nu ser vi sällan till dem. När Agneta och jag flyttade till Boberg för drygt 20 år sen fanns det också fasaner, kanske inga jätteflockar men ändå. De bodde i märgelgraven, dvs en gammal grop där de förr bröt kalkhaltig lera som de använde för att förbättra PH i jordarna. I och med hästverksamheten så har det så klart blivit mer aktivitet där som de inte gillar. De bodde antagligen i hela bäckravinen mellan ån och Lilla Svensgård som ligger på vägen mellan Boberg och Heberg. Den är fortfarande ett väldigt bra skydd för dem men det hjälper inte. Jag tycker också att det har blivit mer vallar och under tiden har det funnits trädor som borde gett skydd och foder åt dem under hela vintern. Träda fanns inte när jag var barn. Inte några vallar hellre på Svensgård eller de närmaste gårdarna heller. Jan berättade att det förr alltid fanns en rapphöneflock som bodde i bäcken mellan Svensgård och Maen och de har vi sett till av och från de sista 20 åren. De senaste åren verkar de dock lysa med sin frånvaro.
Jag har kollat upp lite om fasaner. De har minskat stadigt sen 60-talet i hela Sverige och det beror sannolikt på lantbrukets moderna metoder. Fasan är ingen naturlig art av den svenska faunan. Den planterades in på framförallt 1800-talet. De äter både vegetabiliskt och animaliskt och är berodende av stödutfodring under snöiga vintrar. Den boar i rishögar och långt gräs. När de är unga är de inte så smarta utan rävarna tar lätt äggen, som kan bli upp till 22 st. När de blir äldre blir de bättre på att gömma sina bon.
Rovfåglarna har dock kommit tillbaka. Nu finns det kungsörnar i skogen och jag tror att det syns havsörnar då och då också. Travtränaren Robert är mycket duktig på fåglar och han rapporterar ständigt alla iakttagelser han gör. För något år sedan såg han t ex en kungsfiskare i bäckmynningen alldeles nedanför där vi bor. Det fattar ju inte jag riktigt hur stort det är, jag är ju helt rudis på fåglar. I fallet finns det t ex strömstarar men jag kan stå där och kolla efter lax hur länge som helst utan att märka en enda strömstare.
Jag tycker att vi har lite dåligt med småfåglar i trädgården men jag inbillar mig att det beror på att de inte behöver gå till husen för att hitta mat. Där hästarna är finns hur mycket som helst.
Numera betar hästarna hela åbrinken nedanför vårt hus. Innan var det helt fullt av vass och nu är det helt betat och öppet. Jag trodde att vassen var en bra miljö för faunan men nu har jag lärt mig att det faktiskt är en ganska fattig miljö. Den betade åbrinken är mycket rikare. Hästarna gör hål i marken där fåglar häckar och insekter trivs. Och så blir det ju mycket finare när det är öppet. Leve de betande djuren.
Men det skulle vara roligt med lite mer fasaner. De finns ju, såg en häromdagen, men det är inte där stora flockarna som drog fram över gårdsplan som de gjorde förr. Kanske man måste göra någon åtgärd för att få igång dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar