Fortsättning från dag 44
Successivt utvecklades tekniken och en blandare på 1,5 ton
med elevator installerades. Det var säkert en välkommen investering! En körvåg
införskaffades av min pappa. Det var en begagnad betvåg från Skåne som
levererades med en lastbil. Detta måste varit i början av 60-talet. En grop
grävdes för vågen och tidigt nästa morgon skulle vågen sättas ner. Min pappa
berättade att han funderade om han måste sätta upp något slags hinder så ingen
skulle falla i gropen på kvällen. Om han nu gjorde det eller inte kommer jag
inte ihåg men jag har i alla fall för mig att någon sen nattvandrare höll på
att fall i eller föll i gropen under natten.
I mitten av 60-talet byggde min pappa till kvarnen med en
modernare högdel som ökade kapaciteten avsevärt. Då tillkom en tippgrop för
löshantering av spannmål och möjligheten att leverera även fodret löst till
kunderna. Ytterligare en hammarkvarn och en blandare kom till. Hammarkvarnen
var begagnad och kom från Mölnlycke där den malt papper. Den gamla
hammarkvarnen var på 50 hk och den nya på 35 hk. Den nya blandaren rymde 3,5
ton. Krossen flyttades från den gamla delen till den nya och det var troligtvis
i den vevan som stenkvarnen försvann. När man körde för fullt malde man ca 3,5
ton spannmål timmen. För att driva kvarnen krävdes två anslutningar för el, en
på 100 Ampere och en på 80 Ampere.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar